Såg Unge Freud i Gaza häromdagen. Handlade om en psykolog i Gaza, och hans patienter. Det var en fin film utan att bli sentimental. Patienterna var människor precis som du och jag (såklart), med den "lilla" skillnaden att de dessutom hade ett krig och ett enormt förtryck att kämpa emot varje dag. De led av depression, sorg, ångest med mera. En av hans patienter led bland annat av ätstörningar på grund av en depression och psykologen förklarade att det i Europa är vanligt att tjejer svälter sig självmant för att se ut som modeller. Patientens mamma frågade med förvåning i rösten: Självmant?
Vilka kvinnor var det nu som var förtryckta och vilka var det som var fria?

En annan sak. Varför hör man så ofta i debatten om kvinnoförtryck den enormt störiga frasen: "De förtrycker sina kvinnor, men vi behandlar våra kvinnor bra!"
Vadå SINA! Vadå VÅRA! Som om vi var en flock höns som någon ägde. Byt ordval och läs på tack!
Eftersom ingen läser denna bloggen ännu kan jag fortfarande skriva halvbra inlägg som en träning. Sen när ni börjar läsa min blogg kommer jag vara hur vass som helst! gött