Tillbaka igen med vässad penna, eller finger blir det väl

Okej, poliserna i malmö-grejen. Är vi särskilt förvånade? Bland mina vänner finns en utbredd misstro överlag mot poliser. Som ibland har grund, ibland kanske inte.
Men det som är viktigt att ta med sig i den här diskussionen är inte så mycket att det finns några få enstaka rasister i poliskåren, utan att det verkar vara en kultur inom polisen där sådana åsikter får frodas och inte emotsägas. Jag tror inte det handlar om några få individer med snea värderingar, utan att det ligger i strukturerna, det "sitter i väggarna" att vara hård, uttrycka sig nedvärderande, rasistiskt, och känslomässigt skapa distans till de man ska gripa.
Men det finns ju massor med bra poliser!!! Ja ja, kanske det, men är det så lätt för dem i en sådan kultur att opponera sig och säga emot? Då är du bög, kärring eller skvallrar. Det är lättare att rätta sig in i ledet. Om du dessutom då inte har bra ledare, lärare och förebilder i din utbildning så inspireras du inte heller till att tänka själv. Du ska bara ut och puckla på, låta de där "blattajävlarna" veta hut.
När vi fattar att rastiska, eller främlingsfientliga om ni så vill, tankar inte bara finns hos några få malmöpoliser, utan överallt, inom många kårer (garanterat inom journalistiken, där bara vita medelklassmänniskor bestämmer) så kan vi börja snacka. Att göra problemet till något tillhörande två, tre idioter, och inte oss alla, kommer inte leda till något konstruktivt alls.
Så tänkte jag...